The Big Short: Inside the Doomsday Machine
Michael Lewis (2010, 266 s)
Det här egentligen slutet på berättelsen som påbörjades i Lewis bok från 1989, Liar’s Poker. Där beskrivs födelsen av den perverst komplexa obligationshandel som är en av kuggarna i det maskineri som gav upphov till den Stora Kraschen 2008.
The Big Short ger inte en heltäckande överblick över den ekonomiska katastrof som drabbade världen hösten 2008, utan koncentrerar sig på ett litet antal mer eller mindre lika geniala som asociala enstöringar som inser att resten av finansvärlden har blivit galen. De tar chansen att tjäna enorma pengar genom att satsa i rakt motsatt riktning, mot den irrationella marknadens självutplånande lämmeltåg. Vi får följa upprinnelsen till subprime-hysterien, den enormt voluminösa handeln med CDSer och CDOer, och det massiva group-think, det blinda flockbeteende som får (nästan) hela finansvärlden att rusa ned i ett bottenlöst svart hål. Underhållande, lärorik och mycket läsvärd.
Animal Spirits: How Human Psychology Drives the Economy, and Why It Matters for Global Capitalism
George A. Akerlof, Robert J. Shiller (2009, 256 s)
Marknaden är effektiv och den “ekonomiska människan” handlar alltid rationellt, själviskt och optimerande? Nej, det höjs allt fler röster mot dessa axiom inom den klassiska ekonomin. I denna bok koncentrerar sig författarna Akerlof (Nobelpriset 2001) och Schiller – som båda villigt erkänner sig vara entusiastiska keynesianer - på hur mänskliga känslor och instinkter sätter den vedertagna ekonomiska jämviktsteorin ur spel.
Exempel på fenomen som påverkar marknadsekonomins funktion, och därmed gör den betydligt svårare att förutspå är: ett subjektivt och ofta ogrundat förtroende för handelsparter; människans djupt rotade känsla för “rättvisa”; förekomsten av korruption; “the money illusion” – dvs det faktum att folk bevisligen inte förstår de långsiktiga effekterna av inflation och ränta på ränta; och flockbeteende. Dessa psykologiska fenomen har ofta ett större inflytande på ekonomiska utfall än fundamenta som t.ex. jämvikt mellan utbud och efterfrågan. Och de låter sig inte stoppas in i någon ekvation vilket ställer till det för klassiska “formelekonomer.”
Författarna går i först halvan av boken igenom dessa företeelser, hur de påverkar ekonomiska fenomen. Andra halvan ägnas åt att diskutera ett antal frågor, hela tiden med dessa “animal spirits” i bakhuvudet, exempelvis centralbanker, arbetslöshet, konjunkturcykler, inflation, fattigdom, etc. Boken är läsvärd, men kunde ha varit bättre redigerad. Boken är lite splittrad och det känns som om de haft bråttom.
Free: The Future of a Radical Price
Chris Anderson (2009, 288 s)
I denna bok förklarar Chris Anderson, chefredaktör för Wired och författaren till The Long Tail, hur den allt populärare “gratisekonomin” fungerar. Han går igenom relevant historia – det hela började med den färgglada gelen Jell-O som slog igenom genom att man gav bort en gratis kokbok med Jell-O-recept – och tar upp de olika typerna av gratistransaktioner som förekommer, t.ex. hur en produkt kan subventionera en annan och freemium-modellen.
Han redogör också för den nya ekonomi som nätet har gett upphov till där du kan köpa varan attention med valutan reputation. Det är också fascinerande att se hur otroligt snabbt en bok om internet kan åldras idag. Det finns några årsgamla utsagor om Facebook som redan känns förhistoriska. Större delen av boken är dock fortfarande giltig, men ibland lite lättviktigt. Läses av den som intresserad av ämnet.
De omänskliga – Berättelser om politik
Torbjörn Nilsson (2010, 247 s)
Det här egentligen tre långa reportage om svensk inrikespolitik så som den ser ut bakom kulisserna. Den första berättelsen handlar om det folkpartistiska dataintrånget hos (s) under valrörelsen 2006. Aningslöshet (användarnamn: “sigge”, lösenord: “sigge”, att logga in från en högst spårbar dator på folkpartiets kansli), lögner, karriärism, ånger och rädsla präglar denna ganska patetiska historia.
Nästa berättelse är mer ögonöppnande. Den handlar om genomdrivandet av FRA-lagen, om hur skoningslöst partipiskan gick fram inom framförallt de borgerliga partierna. När Reinfeldt insåg att han riskerade en för honom svår prestigeförlust genom att bli nedröstad av riksdagsmän i sin egen allians, då brast alla fördämningar och vad som måste beskrivas som psykisk tortyr vidtog mot de stackars riksdagsmän som försökte rösta efter sin liberala övertygelse.
Det sista reportaget är kanske det mest skrämmande. Här beskrivs ett decenniumlångt och mycket smutsigt krig mellan höger- och vänsterfalanger inom SSU, den socialdemokratiska plantskolan. Valfusk på sudanesisk nivå tillsammans allehanda knivar i ryggen är vardagsmat för SSU-ledningen, ingen metod är för låg. I en kommentar mumlar Göran Persson oroligt att det förmodligen är dessa människor som ska leda Sverige under de kommande decennierna. Man blir mörkrädd.
Liten stjärna
John Ajvide Lindqvist (2010, 446 s)
Ett spädbarn hittas halvt nedgrävt i skogen. Förutom en makalös sångförmåga så är barnet udda och till synes mentalt trubbigt. Liten, som hon kallas, göms i en källare och uppfostras av en tragiskt misslyckad familj bestående av före detta nästan-svensktoppsstjärnor.
Så börjar Ajvide Lindqvists senaste skräckroman. Den avslutas med scener av ultravåld och en utdragen massaker på ett av Sveriges mest folkkära fenomen, Allsång på Skansen – och detta kan jag säga utan att spoliera något, eftersom Ajvide Lindqvist själv avslöjar det på första sidan.
De första hundra sidorna, som skildrar Litens barndom, är det bästa han har skrivit. Det är inte bara det udda barnet som är underbart skrämmande, även den deprimerande berättelsen om den dysfunktionella fosterfamiljen berör.
I tidigare böcker har Ajvide Lindqvist använt sig av vampyrer, zombies och lovecraftianska monster, men i denna bok nöjer han sig med tonårsflickor, tonårsångest och tonårshat. Det räcker långt. Han lyckas tyvärr inte hålla samma täta stämning i hela boken som i den lysande inledningen, men detta är ändå ett måste för den som gillar Sveriges enda skräckförfattare.
Dessutom, eftersom man nu har börjat filma Ajvide Lindqvists övriga böcker undrar jag om – och i så fall hur - ska Liten stjärna filmas? Ultravåldet kan kanske tonas ner, flyttas till utkanten av vita duken, men på något sätt känns det som om författaren faktiskt försöker ge splatter ett respektabelt ansikte i denna bok, och det vore ju synd att förlora denna, för svensk litteratur, unika aspekten i en eventuell film. Och kommer verkligen ABBA att ge sitt godkännande till att Thank You for the Music används i den magnifikt makabra slutscenen?
The Year of Magical Thinking
Joan Didion (2007, 227 s)
Välskrivna tankar av Joan Didion om livet och döden efter det att hennes man plötsligt faller död ner i deras lägenhet. Som om detta inte vore nog, så drabbas hennes enda dotter av en livshotande åkomma närapå samtidigt som dödsfallet. Trots allt detta elände är boken mer analyserande än känslosam, men det är en kyla som värmer.
The Windup Girl
Paolo Bacigalupi (2010, 300 s)
Bacigalupi (ett namn jag fortfarande försöker lära mig att komma ihåg) bjuder här på en strålande science fiction-debut. Subgenren är dystopisk steampunk och scenen är ett framtida Thailand. I en klimatskadad, genskadad, nyreligiös och mycket xenofobisk värld med svår mat- och energibrist får vi följa en corporate man från ett Monsanto-liknande företag i hans jakt på “friska” källor till föda. Under sitt sökande i Bangkok möter han en windup girl – en japansk levande robot, en kurtisan och replikant – mycket olaglig i det religiösa Thailand. (Windup, dvs något som har en spänd fjäder som energikälla, är ett av steampunk-inslagen i Bacigalupis värld.) De dras snart in i diverse intriger och osmakliga äventyr på både hög och låg nivå.
Detta är mycket bra SF: bra world building, noggrann research, ett uppfinningsrikt språk, en intressant extrapolering av nutida fenomen, vuxet och osentimentalt, en spännande och intelligent handling, och sist men inte minst, fylliga, levande (och döende) karaktärer. Du vet att det är bra när boken egentligen inte innehåller en enda sympatisk figur, men du engagerar dig trots detta i deras öden. Filma detta och här finns möjligheten till en Blade Runner för 2010-talet.
